Hembiträdet - Marie Hermanson

Jag har hört mycket gott om Marie Hermanson, både från vänner och från kritiker. Under åren har jag samlat på mig flera av hennes böcker men aldrig tagit mig för att läsa dem, även om Musselstranden emellanåt känts lockande. Häromdagen tog jag dock fram en av hennes böcker ur hyllan och började läsa. Det var en ren slump att det blev hembiträdet. Jag vet att det inte är Maries första bok men har svårt att se att de är tvungna att läsas i en viss följd.

Om Hembiträdet är något att gå efter, om det är en bok som är representabel för hennes övriga verk så känner jag mig både lurad av de som tipsat mig om henne och inte alls sugen på att läsa fler av hennes böcker.

 

Tanken med Hembiträdet kändes gott. Boken handlar om Yvonne som, antingen för att fly sitt egna tråkiga liv eller för att hon har en psykisk störning som inte behandlas i boken, vandrar runt i ett villaområde och tittar in i husen och fantiserar bort sig bland husens invånares liv. Den tanken kändes intressant. För även jag har emellanåt funderat vad som finns bakom gardinerna i lägenheter och hus man passerar. Vad finns för människor där bakom? Vilka tragedier gömmer sig bakom blommig gardiner och krukväxter? Finns månne den rätta där bakom, fast i ett liv utan mening? Eller är alla lyckliga och det bara är i min lägenhet det är smutsigt och ledsamt?

 Även om inledande känslorna om boken alltså är positiva så faller det sedan snabbt utför. Och det på ett märkligt sätt. Det fanns så goda premisser och så slarvas det bort genom orimligheter och, kändes det som, brist på motivation hos författarinnan. Det är just det som får mig att tveka inför läsandet av fler Marie Hermanson böcker. Har hon ingen energi att fullfölja en roman? Har hon bara massa bra idéer som inledningsvis gör boken lockande, och som sedan bara blir löjliga och aldrig når fram till ett bra slut? Jag vet inte men eftersom jag har 4-5 böcker till av henne hemma så lär jag ge henne ytterligare en chans.

Hembiträdet kan jag dock inte rekommendera till någon. Förutom de som vill se hur man kan få en bok att tappa mening snabbt och rejält. Boken är indelad i 4 delar och ser man del för del så blir de allt sämre, både storymässigt och på sättet de är skrivna.

Enbart det faktum att bokens inledning var lockande och själva tanken bakom boken var bra så får den 2 i betyg. Den sista halvan av boken är inte ens värd hälften av det.

Betyg: ** (2 av 5)